Några av mina misstag
Att skaffa fjäderfä är en stor lärdom i många saker, inte bara i att ta hand om djuren i sig.
För mig är det området jag lärt mig mest inom snickeri. Innan vi började bygga hönshus och rastgårdar kunde jag knappt använda en borrmaskin, skruvdragare eller olika typer av sågar.
Genom att bygga många projekt, förbättra rovdjurssäkerheten och göra den dagliga skötseln enklare lär man sig mycket av sina misstag. Jag tänker dela med mig av några av mina egna misstag i hopp om att andra ska kunna undvika att göra samma.
Först och främst: Chicken Math är på riktigt
Jag brukade tro att folk som skämtade om ”Chicken Math” bara saknade självkontroll. Men jag insåg väldigt snabbt att det är på riktigt. När vi byggde vårt hönshus kände jag inte till den viktigaste regeln inom hönshållning: bygg dubbelt så stort som du tror att du behöver.
Att inte ha en ordentlig plan och att vara för snål
Hur du inte ska bygga din rastgård
-
Ostabil konstruktion
-
Fel typ av nät
-
Inget tak
Gör inte detta:
-
Bygg inte utan plan
-
Snåla inte på material och säkerhet
Ankorna var de första fåglarna på vår gård och också våra allra första lantbruksdjur. Vårt största misstag i början var att vi inte planerade ordentligt. Vi tänkte bara att det skulle vara billigt och att det skulle hålla fåglarna inne, inget mer.
Placering av Gårdarna
Det här är en av de saker jag fortfarande ogillar mest. Vår ankrastgård är placerad mitt på gräsmattan och ser helt malplacerad ut. Om du vill ha en vacker trädgård är detta rena mardrömmen. Om jag hade gjort om det i dag hade jag placerat den på andra sidan huset eller närmare ett hörn av tomten.
När det gäller hönsgården hade vi bara en plan yta att tillgå, precis utanför vårt sovrumsfönster. Låt oss säga att min man inte är särskilt förtjust när tupparna börjar gala klockan 6 på morgonen. Själv tycker jag faktiskt att det är ganska rogivande.
För vattenfåglar är det också viktigt att tänka på hur nära vattenkällan finns. Du kommer att hantera mycket vatten, så ju närmare din slang eller vattenuttag är, desto enklare blir det. Och det leder mig till nästa punkt:
Vattenhantering
Om du har vattenfåglar är ett bra vattensystem A och O! Det här lärde jag mig den hårda vägen, allt eftersom.
Med rätt system kan du göra livet mycket enklare redan från början. Som jag nämnde tidigare, eftersom jag placerade ankhägnet dåligt, har jag nu en lång slang som sträcker sig nästan genom hela trädgården.
En sak som många, inklusive jag själv, inte tänker på är hur utmanande vattenhanteringen blir under vintern. Vattenfåglar är extremt beroende av vatten hela tiden, de behöver det både för att dricka och för att bada. Varje vinter känns det som att jag aldrig är helt förberedd, och jag slutar med att släpa runt på två 25-litersdunkar. Jag lovar alltid mig själv: ”Nästa år ska jag ha en enklare lösning.”
Det tog några vintar med släpande med dunkar men 2025 fick jag äntligen en uppvärmd vattenslang i julklapp. Detta har sparat mig så mycket arbete.
Ett annat vinterproblem är att deras baljor fryser, hela tiden. Det här är en utmaning man måste vara förberedd på, vilket jag inte var.
Möjliga lösningar:
-
Uppvärmda hinkar: och baljor avsedda för hästar, som fungerar bra även för ankor på vintern.
-
Värmekablar: vissa är gjorda för att sänkas ner i vatten, men då måste man skydda kabeln från vattenfåglarna. Andra placeras runt eller under baljan. Jag testade en sådan lösning, men upplevde att det var svårt att hålla värmen koncentrerad på rätt ställe – den försvinner väldigt lätt.
Och så finns förstås den enklaste lösningen …
att gå ut och hacka is varje timme. ❄️🪓
Hur drakars hormoner skiljer sig
Drakars hormoner beter sig väldigt annorlunda jämfört med tuppars. Enkelt förklarat: när hormonnivåerna skjuter i höjden blir de nästan som “galna” ankor – de vet inte riktigt vad de ska göra med sig själva. Detta leder till aggression och förvirring.
Om de inte har honor under denna tid riktar de ofta sin frustration mot draken längst ner i hackordningen. Därför är det avgörande att observera dina drakar noga under parningssäsongen och vara redo att separera dem när spänningarna stiger.
Vikten av att para ihop drakar
En ungkarlsgrupp av drakar fungerar bäst i par eller i jämnt antal. Om du börjar med tre drakar, som jag gjorde och lärde mig på det hårda sättet, kommer en oundvikligen bli utsatt för mobbning under parningssäsongen. Om du istället har fyra drakar blir det lättare att dela upp dem eller låta dem bilda naturliga par eller grupper.
Varför fyra drakar är idealiskt
En fördel med att ha minst fyra drakar: när du behöver separera dem kan du dela upp dem i par, så att ingen blir ensam.
De kan fortfarande dela samma hage, så länge du använder genomskinlig inhägnad för att förhindra slagsmål. Kompostgaller är perfekt i situationer som dessa, särskilt om dina drakar inte är av en ras som lätt flyger över staket.
Slagsmål
I alla fågelsamhällen är hackordningen avgörande. För både mina tuppar och drakar låter jag dem lösa sina slagsmål så länge det inte uppstår blod.
Hackordningen är inte lika kritisk bland ankor, men den är absolut vital bland tuppar. Om du ingriper när det inte behövs, börjar de bara nya slagsmål tills ordningen är fullt etablerad.
Att rida på varandra
Under parningssäsongen ser man ofta att de “rider” på varandra.
Jag tror att det finns två huvudsakliga orsaker: en är sexuell frustration och den andra är ett sätt att visa dominans, liknande hur hundar beter sig.
Bli alltså inte lurad, bara för att en drake rider på en annan betyder det inte att det är honor inblandade.
Precis som hos honor kan en drake som ofta blir “riden” under parningssäsongen få kala fläckar runt halsen. Detta kan också orsaka stress för en hane som inte biologiskt är programmerad att bli riden.
Det är då separation under en period av parningssäsongen blir nödvändig.
Dansen hos Drakar
Du kommer börja märka att dina hanar rör sig på ett märkligt, synkroniserat sätt och gör ett slags pruttande ljud. Detta är hanarnas parningsdans.
De dansar även utan honor i närheten. Jag har sett dem dansa för mig, men jag har också hört att dansen delvis är en tävling sinsemellan. Det är som om de försöker visa vem som är mest lämpad att få en partner.
Dans hos gåskarlar och tuppar
Gåskarlar har också en egen dans, men de visar den inte lika ofta som drakarna. Den är däremot väldigt imponerande. Det ser ut som om de dyker med huvudet mot marken för att sedan nafsa varandra i nacken.
Tupparna har, som de flesta vet, sin karakteristiska dans med vingen utsträckt åt sidan. Denna dans kan betyda olika saker på tuppspråk. När den visas för en höna är det oftast ett flirtbeteende, men när den riktas mot en annan tupp är det snarare ett tecken på dominans – som ett tydligt ”sluta med det där!”
Ungkarlsflockar med 100 hanar
Detta är en ovanlig situation som jag stötte på under min forskning om människors erfarenheter med ungkarlsflockar. En kvinna delade att hon har en ungkarlsflock med över 100 fåglar. Här fungerar hierarkin lite annorlunda, och det hon berättade var fascinerande när det gäller hur gruppdynamiken opererar.
Hon skrev:
”Jag har en ungkarlsflock med över 100 fåglar, och dynamiken är väldigt annorlunda jämfört med en liten flock. Den största skillnaden gäller hur parningssäsongen hanteras. Med en så stor flock går utvalda drakar in och ut ur parningshägn. Som du vet är Runners aktiva avelshanare som inte behöver vatten för att para sig framgångsrikt. Att återinföra en eller två avelsdrakar i ungkarlsflocken leder ofta till slagsmål och ibland till och med dödsfall under parningssäsongen, så extra försiktighet krävs.
I en stor ungkarlsflock ser man mindre sociala grupper eller klaner, som jag gillar att kalla dem. Dessa klaner bildas oftast i unga år, men det är inte ovanligt att de accepterar eller avvisar nya medlemmar när som helst, vilket gör klandynamiken ganska flexibel. Oftast uppstår aggression mellan hanar i en stor flock mellan drakar från olika klaner. Detta skiljer sig från en liten ungkarlsflock, där aggressioner oftast sker mellan drakar från samma klan. I en liten flock leder slagsmål vanligtvis inte till dödsfall. Men i en större flock med flera klaner är dödsfall ofta resultatet, eftersom andra klanmedlemmar går med i slagsmålet mot en drake. Det är därför en stor ungkarlsflock måste hanteras på ett helt annat sätt än en liten.”