Vecka 41:
EU-initiativ ska kartlägga bristen på veterinärmediciner för ankor och gäss
Bristen på godkända och tillgängliga veterinärmediciner är ett återkommande problem för flera djurslag med mindre läkemedelsmarknader. Nu tar den europeiska veterinärorganisationen Federation of Veterinarians of Europe (FVE) initiativ till en omfattande kartläggning av vilka läkemedel som saknas och vilka behandlingsbehov som inte tillgodoses inom Europa. Ankor och gäss är två av de djurslag som kommer att uppmärksammas särskilt.
Ett europeiskt initiativ för bättre läkemedelstillgång
I många europeiska länder är tillgången till veterinärmediciner begränsad för djurslag som representerar mindre läkemedelsmarknader. Vissa preparat är endast godkända i enskilda länder, medan andra sjukdomstillstånd saknar godkända behandlingsalternativ för den aktuella arten.
Detta kan få betydande konsekvenser för både djurhälsan och djurvälfärden. Även när det finns medicinsk kunskap om hur en sjukdom skulle kunna behandlas är det inte säkert att veterinären har tillgång till ett lämpligt eller godkänt läkemedel.
För att uppmärksamma dessa brister har FVE lanserat VetMed+ Coalition, ett initiativ som syftar till att kartlägga och prioritera behovet av veterinärmediciner för flera djurslag inom Europa.
Arbetet omfattar bland annat får och getter, kalkoner, kaniner, åsnor, bin samt vattenfåglar i form av ankor och gäss. Genom artspecifika arbetsgrupper ska organisationen identifiera läkemedelsbrister, undersöka bakomliggande orsaker och föreslå möjliga åtgärder.
Målet är att skapa ett kunskapsunderlag som kan hjälpa läkemedelsföretag och ansvariga myndigheter att förbättra tillgången till viktiga veterinärmediciner.
Ankor och gäss får en egen arbetsgrupp
Som en del av initiativet bildas arbetsgruppen GeeDu VetMed+, som särskilt ska fokusera på ankor och gäss.
Arbetsgruppen ska kartlägga vilka viktiga veterinärmediciner som saknas eller är svåra att få tillgång till, undersöka orsakerna bakom bristerna och identifiera sjukdomstillstånd där behandlingsmöjligheterna är otillräckliga.
Arbetet ska även omfatta möjliga alternativ och åtgärder för att förbättra tillgången till läkemedel. Prioriteringen ska bland annat utgå från sjukdomsförekomst, djurvälfärd, läkemedlens effekt och säkerhet samt deras tillgänglighet på marknaden.
Kartläggningen ska baseras på en enkätundersökning och expertbedömningar från olika europeiska länder. Målsättningen är att färdigställa en första prioriteringslista för ankor och gäss före utgången av 2026.
Mina reflektioner och synpunkter
Vad innebär detta för oss som håller vattenfåglar?
Att ankor och gäss nu får en egen arbetsgrupp är en positiv utveckling. Dessa fåglar riskerar annars att hamna i skymundan när veterinärmediciner utvecklas, studeras och godkänns för större läkemedelsmarknader.
Samtidigt väcker initiativet en större fråga: Handlar problemet enbart om bristen på godkända läkemedel, eller även om bristen på kunskap och praktiska möjligheter att behandla dessa djur?
Många läkemedel som potentiellt skulle kunna användas inom veterinärmedicinen är utvecklade för andra djurslag. För ankor och gäss kan det däremot saknas tillräcklig forskning om exempelvis lämpliga doseringar, behandlingseffekt och säkerhet.
Det innebär att ett läkemedel kan finnas tillgängligt, men att det ändå saknas tillräckligt vetenskapligt underlag för hur det bör användas hos den aktuella arten.
För fågelägare kan detta skapa en situation där behandlingsmöjligheterna begränsas, inte nödvändigtvis för att ett potentiellt verksamt preparat saknas, utan för att kunskapen om dess användning är otillräcklig.
När produktionsdjuret också är ett sällskapsdjur
En annan viktig aspekt är att ankor och gäss fortfarande i stor utsträckning betraktas som livsmedelsproducerande djur inom veterinärmedicin och regelverk.
Men alla ankor och gäss hålls inte för produktion.
Det finns också djurägare som betraktar dessa fåglar som sällskapsdjur, där den enskilda individens hälsa och livskvalitet står i centrum. Precis som för hundar och katter kan det finnas en vilja att genomföra omfattande diagnostik, specialistundersökningar och långvariga behandlingar.
Här uppstår ett glapp mellan hur djuren traditionellt har betraktats inom veterinärmedicinen och den vård som vissa djurägare i dag efterfrågar.
Det handlar inte enbart om läkemedlens tillgänglighet, utan också om veterinärkompetens, artspecifik forskning och möjligheten att få tillgång till individanpassad vård.
En anka eller gås har samma behov av lämplig medicinsk behandling oavsett om den hålls för livsmedelsproduktion eller som en uppskattad familjemedlem.
Ett steg mot bättre veterinärvård för vattenfåglar
FVE initiativ är ett välkommet steg mot att synliggöra de medicinska behov som finns hos ankor och gäss.
Genom att kartlägga vilka läkemedel som saknas och varför vill organisationen skapa ett underlag som kan användas av läkemedelsföretag och ansvariga myndigheter för att förbättra tillgången till veterinärmediciner inom Europa.
Det är däremot viktigt att understryka att arbetet inte automatiskt innebär att nya läkemedel kommer att godkännas eller bli tillgängliga. Kartläggningen är framför allt ett första steg mot att identifiera problemen och möjliga lösningar.
Förhoppningsvis kan initiativet också bidra till en bredare diskussion om hur vi säkerställer god veterinärvård för vattenfåglar, där både läkemedelstillgång, forskning och veterinärkompetens får större utrymme.
För i slutändan handlar tillgång till veterinärmedicin inte enbart om vilka preparat som finns på marknaden, utan också om möjligheten att faktiskt få sitt djur undersökt och behandlat.
Att ankor och gäss nu uppmärksammas som en egen grupp är därför ett viktigt steg mot en framtid där deras medicinska behov får större utrymme – oavsett om de hålls som produktionsdjur eller sällskapsdjur.
